I think I broke something 2
Ingen uppföljare, bara det att det finns en annan blogg med samma namn, *se.. öh den bloggen*
Nej nu jävlar måste det här komma upp på bloggen innan den blir helt frånåkt. Vänner uppe i helgen, ni är med så långt. Körde bräda i ett område vi kallar HOE (heaven on earth) och vi kötta på som bara den. Tokmycket nysnö, helt okej väder, grym åkning. När sen alla andra drog till parken för att jibba så stanna jag och en snubbe som heter Sebbe kvar. Tänkte igentligen åka sit-ski den dagen men en annan polare, men jag kunde inte dissa snön.
Vi leta upp lite nya spots att droppa från och körde sen sköna skogs-mördaråk fram till pisten. Så hitta vi tillbaka till ett annat drop och jag satsar först, ville inte ha för hög fart, det är jäffla brant, men ville inte hasa sönder droppet med brädan. Det är sprengsten också, ville inte skrapa fram den liksom. Men ja, ut flyger jag och får en hisklig fart, sån bakåtvikt så jag stog på tailen (baken på brädan) och såg nada. Jag skulle inte se så mycket mer de närmaste sekunderna heller.
Första flashen som hjärnan registrerar: Himlen, från mitt håll dåld av min bräda, jag hinner fatta att ah okej jag är uppåner... fan.
Sebbe som står kvar ser ett gigantiskt vitt moln när jag får felskär och börjar volta baklänges. Mitt i molnet ser han mittt huvud försvinna för att snabbt bli utbytt mot min bräda, sen mitt huvud igen och till sist brädan för sista gången. Men som tur var, mitt i voltandet så stog en grupp träd några meter ner och hindrade att jag forstsatte flippa.
Andra flashen: Min hand som greppar ett par grenar för att sluta falla, men det slutar med att jag ser grenen i min hand och tänker, I am no longer in controll, may day may day... eller så slappnar jag av och njuter av *kabooom*
Tvärstopp, bultade arm och skalle. Ser att jag är omringad av träd, jag skojjar inte när jag säger att kanske tio meter från där jag droppa står en liten fyrkant med träd som typ bildar en fålla. Det är de ända träden just där innan trädgränsen och jag lyckas pricka bulls eye. I mitt knä har jag en fet stock från en tall, i tron om ett det var en rot så greppa jag den för att visa för mig själv. att det var en jävla tur att jag lyckades missa den här. Men istället fick jag hela grenen med i handen. Efter en snabb motorikkontroll kunde jag dra slutsattsen om att detta inte var sesångens sista åk.
Fast vafan, den häftigaste vurpan av mig genom tiderna så här långt och det finns inte en skråma som bevisar den. Och så vill man nästan avsluta sesången "with a bang"
