Ramis, the place no one was
Halv 11 på dagen och det är fortfarande orörd puder i pisten?
Jag på mina fat skies och Wille på bräda brände till Ramis idag för att ryktet gick om att det fanns massa puder i grytan bortom ostbackarna. Pisterna på vägen dit bjöd på lika skön åkning och ett och ett annat faceshot om man hitta rätt vindvall. Själva grytan var orörd, riktigt bra åkning i början, men Wille grävde ner nosen och vi hade ganska problem för att ta oss ur skogen efter det. Så vi cala defeat och käka lunch.
På eftermiddagen, halv 2 var det fortfarande orört i både pister och skog. Vi beslöt oss för att vara kvar i den svarta backen som ligger rätt till höger om ankarliften vid Rudolf, ovanför lill-ramis. Fluffigt, nästan orört, brutalt, svettigt och helt enkelt awesome.
Ramis is the place to be... first.
Jag på mina fat skies och Wille på bräda brände till Ramis idag för att ryktet gick om att det fanns massa puder i grytan bortom ostbackarna. Pisterna på vägen dit bjöd på lika skön åkning och ett och ett annat faceshot om man hitta rätt vindvall. Själva grytan var orörd, riktigt bra åkning i början, men Wille grävde ner nosen och vi hade ganska problem för att ta oss ur skogen efter det. Så vi cala defeat och käka lunch.
På eftermiddagen, halv 2 var det fortfarande orört i både pister och skog. Vi beslöt oss för att vara kvar i den svarta backen som ligger rätt till höger om ankarliften vid Rudolf, ovanför lill-ramis. Fluffigt, nästan orört, brutalt, svettigt och helt enkelt awesome.
Ramis is the place to be... first.
Kommentarer
Trackback
