Amsterdam kapitel 5 - The Dutches in the red light
It's a well know fakt that dutch people rules at other languages lika english, german, danish and some swedish or french. Maybe 'couse we're related way back, or maybe as a dutchman said to me, it's becouse no one else speek their language.
Svenska är likadant, det finns ingen frisk människa söder om norden som behagat lära sig svenska på nån retarderad söndagsskola och därför är vi också helt sjukt bra på att prata engelska...
The Dutches in the red light
Sofie är en av de många holländskor som vi sprang på i detta ovanligt platta land. Hon förtjänade ett eget inlägg av två skäl, det största skälet är att hon är en otroligt härlig och aktraktiv människa, det adra skälet involverar våld och mitt skallben men skit i det.
Fotbolls VM hade precis avslutats och det var dags för vuvuzela-terroristerna att vila halsarna lite och ta en öl med det sällskap som nu omringat oss. I det högt berusade tillståndet var det svårt att se skillnad på oragange och orange så vi högg tag i första bästa organism och börja förhöra dem på svenskaglosor. Nu var vi ju i Holland, det ända ställa på jorden där man pratar alla språk samtidigt, så det gick ganska skapligt.
Sofie var tydligen väninna till någon i vårt sällskap men det spelar ingen roll vem längre, hon passade perfekt in bland oss och tog över rollen som reseledare. En roll som ingen kunnat axla bättre än hon.
Svenska är likadant, det finns ingen frisk människa söder om norden som behagat lära sig svenska på nån retarderad söndagsskola och därför är vi också helt sjukt bra på att prata engelska...
The Dutches in the red light
Sofie är en av de många holländskor som vi sprang på i detta ovanligt platta land. Hon förtjänade ett eget inlägg av två skäl, det största skälet är att hon är en otroligt härlig och aktraktiv människa, det adra skälet involverar våld och mitt skallben men skit i det.
Fotbolls VM hade precis avslutats och det var dags för vuvuzela-terroristerna att vila halsarna lite och ta en öl med det sällskap som nu omringat oss. I det högt berusade tillståndet var det svårt att se skillnad på oragange och orange så vi högg tag i första bästa organism och börja förhöra dem på svenskaglosor. Nu var vi ju i Holland, det ända ställa på jorden där man pratar alla språk samtidigt, så det gick ganska skapligt.
Sofie var tydligen väninna till någon i vårt sällskap men det spelar ingen roll vem längre, hon passade perfekt in bland oss och tog över rollen som reseledare. En roll som ingen kunnat axla bättre än hon.
- delvis för att reseledarrollen pendlat mellan en pårök JM och Chileno som prövar alla dörrar i en telefonkiosk innan han hittar ut igen. -
Kvällens mål det var ju Amsterdams mest kända gågata. Eller kvarter är det mer eller mindre, alla gator med sin radikala läggning, om man ska tala civiliserat. Om man inte talar civiliserat så skulle vi gå och kolla på horor i glasmontrar.
Varning: Denna blogg kommer nu att innehålla en detlajerad beskrivning av prostitiution när den är som bäst och en hyvsad beskrivning av hur det är att vandra runt i Amsterdam mitt i natten hög som ett par skor från the 70's.
Awesome?
... svar ja.
Klockan hade slagit kväll, vi hade avnjutit en inhemsk blandning som kallades White Widow, något många Holländare rekomenderat och/ eller varnat oss för. Samt tre fyra öl, också inhemsk fast knappast lika ökänd, nämligen Heiniken vars bryggeri ligger centralt och har ett bättre utbud än Systemet. Där kan du faktiskt smaka ölens alla tillredningsstadier som ogäst mäsk t ex. medans Systemet enbart erbjuder avslagen...
Det var nu dags för de sex vännerna med Sofie i spätsen att hitta till the Red Light Distrikt. Vilket var... en utmaning kan man säga. Vi börja från centralstation, ni vet mitt i centrum varitfrån alla kanalringar utgår, sen gick vi vilse. Vända, och gick vilse åt det andra hållet.
Amsterdams centrum kan bara jämnföras med arton drottninggatan brevid och tvärs över varandra, men det gjorde inget för det fanns en del att kolla på. Så utropar plötsligt Sofie att här låg hennes favoritgata i Amsterdam, samtliga killar hoppades på den lesbiska delen av Red Light men till våran chokering såg vi bara en öppning mellan husen och en smal gata som skulle fått vilken amerikanare som hellst att hjärtligt springa runt i gamlastan.
Detta var ingången till Red Light. Som sagan om ringens brödraskap när de kollar in i Morias grottor står vi sex turistjävlar och gapar i det röda skenet. Vi var i en leksaksfabrik för barbidockor i normal size och med alla privata delar i exklusiv design. Det var... en unik blandning av både awesome och creepy. Lite som om ett barn skulle stå på NK's julskyltning och fråga pappa vad tomten och nissarna gjorde bakom släden.
Det röda skenet glödde behagligt och tempot på gatan var väldigt lugn, jag måste medge att det här tillståndet skulle jag aldriv våga vari på en av Sveriges bakgator. Så ropar den glada hollänskan att vi måste gå på en strippklubb, för den var tydligen väldigt eftertraktad. Och det var... en... upplevelse för att vara sådär civiliserad igen.
Varning: Denna blogg kommer nu att innehålla en detlajerad beskrivning av prostitiution när den är som bäst och en hyvsad beskrivning av hur det är att vandra runt i Amsterdam mitt i natten hög som ett par skor från the 70's.
Awesome?
... svar ja.
Klockan hade slagit kväll, vi hade avnjutit en inhemsk blandning som kallades White Widow, något många Holländare rekomenderat och/ eller varnat oss för. Samt tre fyra öl, också inhemsk fast knappast lika ökänd, nämligen Heiniken vars bryggeri ligger centralt och har ett bättre utbud än Systemet. Där kan du faktiskt smaka ölens alla tillredningsstadier som ogäst mäsk t ex. medans Systemet enbart erbjuder avslagen...
Det var nu dags för de sex vännerna med Sofie i spätsen att hitta till the Red Light Distrikt. Vilket var... en utmaning kan man säga. Vi börja från centralstation, ni vet mitt i centrum varitfrån alla kanalringar utgår, sen gick vi vilse. Vända, och gick vilse åt det andra hållet.
Amsterdams centrum kan bara jämnföras med arton drottninggatan brevid och tvärs över varandra, men det gjorde inget för det fanns en del att kolla på. Så utropar plötsligt Sofie att här låg hennes favoritgata i Amsterdam, samtliga killar hoppades på den lesbiska delen av Red Light men till våran chokering såg vi bara en öppning mellan husen och en smal gata som skulle fått vilken amerikanare som hellst att hjärtligt springa runt i gamlastan.
Detta var ingången till Red Light. Som sagan om ringens brödraskap när de kollar in i Morias grottor står vi sex turistjävlar och gapar i det röda skenet. Vi var i en leksaksfabrik för barbidockor i normal size och med alla privata delar i exklusiv design. Det var... en unik blandning av både awesome och creepy. Lite som om ett barn skulle stå på NK's julskyltning och fråga pappa vad tomten och nissarna gjorde bakom släden.
Det röda skenet glödde behagligt och tempot på gatan var väldigt lugn, jag måste medge att det här tillståndet skulle jag aldriv våga vari på en av Sveriges bakgator. Så ropar den glada hollänskan att vi måste gå på en strippklubb, för den var tydligen väldigt eftertraktad. Och det var... en... upplevelse för att vara sådär civiliserad igen.
Kommentarer
Trackback
