Helgfenomen
Vardagen har många fenomen, som t ex, "vem har ställt tillbaka ett tomt mjölkpaket i kylen" ett irriterande fenomen som otippat nog upprepas med samma mjölkpaket. Eller "dettar en kvart att gå till stationen och tåget går om en timme, tåget går om en halvtimme, tåget går om 25 minuter och tåget gick precis!?". En klassiker är tvättmaskinen som äter strumpor men jag tror att mythbusters tog hand den. Ett liknande fenomen fast för mer tekniskt lagda är när man precis skaffat en klocka, cool kökspryl eller i vissa fall en hel bil, plockat isär den, satt ihop den igen men "varför blir det alltid delar över?"
Men helgfenomen, ett begrepp som väldigt sällan om ens alls blir uppdagat. Vissa av dem upplevs i ett allt för berusat tillstånd för att bli ihågkommna eller läsligt nedskrivna. Andra händer för sällan och blir mer myter än fenomen. Två exempel på de är "the big fat friend" och "vad gör en tjej som hon med en "det" som han?".
Ett nyligen upptäckt fenomen och som är anledningen till att jag skriver det här klockan halv elva en fredagkväll hör lite ihop med min favorit och personliga filosofi "skillnaden mellan att inte göra ett skit och inte ha ett skit å' göra"
För tidigare idag gick jag runt lite i stan, vädret var uselt och man såg alltid till att ha ett tak nära nog i fall av ösregn. Jag var allmänt seg efter att inte ha sovit så mycket/ alls för att ja, man var ju ledig, varför slösa det på en ledig dag liksom... Öh ja men jag var som sagt seg och stundtals livlös idag. När jag kom hem så blev jag genast tvångsvärvad till flyttningskoren, stationerad i trappen med instruktionerna flytta träskiva x från punkt alfa till punk bravo. Så jag var jävligt seg när klockan börja närma sig åtta, nio.
När jag vid nämnda tidpunkt tänkte gå ut på en liten barrunda eller en gårdsfest och ja så vidare, gjorde mitt Xbox360 och säsong fem av himym ett bra jobb att övertala mig att stanna i soffan. (himym är btw en usel förkortning av how i met your mother för ja, det låter bara fel... typ som en harkling, jag ska se på ahu'gf, uselt)
Hur som hellst, när chillandet väl var in progress var lyckan gjord, en seg avslutning på en seg vecka. Men när man varvat modern warfare2 och säsong fem var över hade man liksom vaknat till... Jag hade nu gått från att inte göra ett skit till att inte längre ha ett skit att göra. Ja förutom att gå på krogen, men den båten hade liksom seglat...
Sensmoralen av den här historian är helt enkelt man kan ha kul utan alkohol och vänner... men varför krongla till det, ut och gör av med pengarna innan de försvinner.
Men helgfenomen, ett begrepp som väldigt sällan om ens alls blir uppdagat. Vissa av dem upplevs i ett allt för berusat tillstånd för att bli ihågkommna eller läsligt nedskrivna. Andra händer för sällan och blir mer myter än fenomen. Två exempel på de är "the big fat friend" och "vad gör en tjej som hon med en "det" som han?".
Ett nyligen upptäckt fenomen och som är anledningen till att jag skriver det här klockan halv elva en fredagkväll hör lite ihop med min favorit och personliga filosofi "skillnaden mellan att inte göra ett skit och inte ha ett skit å' göra"
För tidigare idag gick jag runt lite i stan, vädret var uselt och man såg alltid till att ha ett tak nära nog i fall av ösregn. Jag var allmänt seg efter att inte ha sovit så mycket/ alls för att ja, man var ju ledig, varför slösa det på en ledig dag liksom... Öh ja men jag var som sagt seg och stundtals livlös idag. När jag kom hem så blev jag genast tvångsvärvad till flyttningskoren, stationerad i trappen med instruktionerna flytta träskiva x från punkt alfa till punk bravo. Så jag var jävligt seg när klockan börja närma sig åtta, nio.
När jag vid nämnda tidpunkt tänkte gå ut på en liten barrunda eller en gårdsfest och ja så vidare, gjorde mitt Xbox360 och säsong fem av himym ett bra jobb att övertala mig att stanna i soffan. (himym är btw en usel förkortning av how i met your mother för ja, det låter bara fel... typ som en harkling, jag ska se på ahu'gf, uselt)
Hur som hellst, när chillandet väl var in progress var lyckan gjord, en seg avslutning på en seg vecka. Men när man varvat modern warfare2 och säsong fem var över hade man liksom vaknat till... Jag hade nu gått från att inte göra ett skit till att inte längre ha ett skit att göra. Ja förutom att gå på krogen, men den båten hade liksom seglat...
Sensmoralen av den här historian är helt enkelt man kan ha kul utan alkohol och vänner... men varför krongla till det, ut och gör av med pengarna innan de försvinner.
Norska trafikskyltar och a shitload of cash
Ilfart över den norska landsbyggden, varvmätaren susar upp till.. ja nånstans lagom under 3k varv sådär, citroëng. Upp med telefonen, in i adressboken, det finns bara en man som kan hjälpa mig nu annars kommer vi aldrig till lillehammer i tid och tvingas då övernatta bland någon av de flertalet ganska fina lägenheterna jag fortfarande har tillgång till.
2, A, B, C, Å, Ä... vafan, börja om igen. Åsmund, den ända norrmannen som kan hjälpa mig nu, den ända jag vet som har svaret på om det finns en mening med... nej vänta fel Åsmund, den ända som vet om det finns ett bankkontor närmare än lillehammer ska det vara.
2, A, B, C, Å! Där Åsm, ja ni vet hans namn...
- "Nummret du har ringt är inte i bruk för närv..." !? vist fan norskt nummer... redigera, +47 jada jada... något stressad här, reservdäcket toppar enligt instruktionerna bara 80... kan väl säga så här mycket, de har fel.
Ja! Signal... många signaler... svara eller d
- mja...?
- Aaaaah! dufinnsdetendnbnorbankinnanlillehammer?
- ...zzz... svensk?
- det är jag!
- jaha... en gang til
- bank! nära mig!?
- Elverrum... snackes (klick)
Hur han viste vart jag var, vet vi inte än idag, men fan va det hjälpte, det var ju bara en halvtimme dit. Så fram kom vi med god marginal och jag kliver in i det härligt ventilerade bankkontoret, presenterar mina önskemål med ett glatt leende och blir mött med ett varmt:
- ne...
- ?
- har du konto her?
Jag förklarar min possition en gång till, lite långsammare den här gången. Hur Hafjell inte kunnat sätta in pengarna på ett svenskt konto, hur det tod en hel säsong att skaffa bankkonto, att banken skickat mitt kort och dosa till ett postkontor i norge, hur postkontoret returnerat det eftersom jag inte var där, hur en faxmaskin i funäsdalen nästan lyckades rädda mig, varför brädda mackor faller med den kladdiga sidan neråt och att jag var ganska less på att jaga mina surt förvärvade norska slantar.
- ja då blir det xxx kr/1000 kr i avgift, xxx står för "alldeles för mycket"
- !? finns det inget annat sätt?
- jo du kan ta ut beloppe i kontanter och vexle de i sverige igen.
- hur stort är mitt kapital då?
- xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx,xx (!!!!!!!!)
Något parranoid valde jag det senare alternativet, tog ut x10,xx och stoppa de diskret i innerfickan. Japp det här vara mina 15 minuter som weisguy...
2, A, B, C, Å, Ä... vafan, börja om igen. Åsmund, den ända norrmannen som kan hjälpa mig nu, den ända jag vet som har svaret på om det finns en mening med... nej vänta fel Åsmund, den ända som vet om det finns ett bankkontor närmare än lillehammer ska det vara.
2, A, B, C, Å! Där Åsm, ja ni vet hans namn...
- "Nummret du har ringt är inte i bruk för närv..." !? vist fan norskt nummer... redigera, +47 jada jada... något stressad här, reservdäcket toppar enligt instruktionerna bara 80... kan väl säga så här mycket, de har fel.
Ja! Signal... många signaler... svara eller d
- mja...?
- Aaaaah! dufinnsdetendnbnorbankinnanlillehammer?
- ...zzz... svensk?
- det är jag!
- jaha... en gang til
- bank! nära mig!?
- Elverrum... snackes (klick)
Hur han viste vart jag var, vet vi inte än idag, men fan va det hjälpte, det var ju bara en halvtimme dit. Så fram kom vi med god marginal och jag kliver in i det härligt ventilerade bankkontoret, presenterar mina önskemål med ett glatt leende och blir mött med ett varmt:
- ne...
- ?
- har du konto her?
Jag förklarar min possition en gång till, lite långsammare den här gången. Hur Hafjell inte kunnat sätta in pengarna på ett svenskt konto, hur det tod en hel säsong att skaffa bankkonto, att banken skickat mitt kort och dosa till ett postkontor i norge, hur postkontoret returnerat det eftersom jag inte var där, hur en faxmaskin i funäsdalen nästan lyckades rädda mig, varför brädda mackor faller med den kladdiga sidan neråt och att jag var ganska less på att jaga mina surt förvärvade norska slantar.
- ja då blir det xxx kr/1000 kr i avgift, xxx står för "alldeles för mycket"
- !? finns det inget annat sätt?
- jo du kan ta ut beloppe i kontanter och vexle de i sverige igen.
- hur stort är mitt kapital då?
- xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx,xx (!!!!!!!!)
Något parranoid valde jag det senare alternativet, tog ut x10,xx och stoppa de diskret i innerfickan. Japp det här vara mina 15 minuter som weisguy...
Norsk olja och taskigt gummi
Roadtripp! Ah jo tjena... Med tänderna inborrade i min mobil kämpa jag för att hålla svordomarna inne. Norsk byråkrati är lika hal som deras ålar, det är som att försöka sätta ett nytt speedattack-rekord på ett sjukhus.
Ollie från FamilyGuy ger en snabb update:
-Norge kan inte sätta in din lön på ett svenskt konto!
Du behövde skaffa norskt bankonoto!
Det tog tid!
Posten tog 2 veckor på sig att få fram ditt pass!
-och sen...?
-Sen kan inte en norsk bank skicka dina uppgifter till dig!
De skickas till ett postkontor där du jobba!
Bara du kan hämta ut det!
Du måste snabbt tillbaka innan det returneras!
-han jag det?
-Nej!
Det sket sig!
Du har inget kort eller dosa!
Du måste köra till norge och föra över pengarna från ett bankkontor!
-Thank you Ollie
-You're Welcome!
Så... Yes, jag får la köra till Norge, börja kl 9 på morgonen. Jag och farsgubben drar iväg, vi är väl i mora vid halv 11 och vi börjar den långa resan mot lillehammer. Målet med resan var ju att hinna till en bank i norge innan de stänger, ja vid 3 alltså och få dem att föra över min lön från skidsäsongen till mitt svenska konto. För er som känner mig har ju redan nu gissat att jag avskyr när saker och ting går lätt, annars har jag ju inget att göra här inne.
Vi startar hela resan genom att smälla ett regält hål i däcket. Yea that's right. Jag kör av och ställer mig på en liten grusplan vid sidan, där står också en bajamaja helt random... men ja, det är nu man som rutinerad otursfågel börjar överväga raseri, för det här är en citroëng. Och jag har fått punktering med den en gång förut...
Se fittkramp.se för passande svordomar, jag orka inte skriva ner dem allesammans. På en citroëng, i det här fallet en citroëng Xsara, filmjölsfärgad och fallfärdig, så sitter reservdäcket på undersidan av bilen. Man kommer åt den "lätt" genom att lossa på en skruv från bakluckan. Det som tydligen inte finns i frankrike är rost och det har fyllt alla små gängor i båda hål skruv och alla andra anordningar som kan tänkas vara ivägen.
Farsan, som också var med sist letar efter rätt verktyg men ah... det sket sig. Jag finner nånting som är till hälften fäljkors och till hälften... skev tun, ja tänk er om ett fäljkors och en skruvmejsel skulle... Den funka helt enkelt inte alls. Farsan pröva lite lätt men gav upp snabbt, det här funkar fan inte sa han och smälde till muttern.
En smäll hördes från undersidan bilen och i ett moln av dimman från starwars ep.V rullar reservdäcket ut. Jag och farsan slänger ett förvånat öga på varandra och bestämmer oss för att inte testa karman mer och inte ställa dumma frågor. 4.3 minuter senare sätter vi oss i bilen igen. Gruvligt sena. klockan är snart 1 och vi har precis kommit in i Norge kommer vi hinna? Fortsättning följer...
Ollie från FamilyGuy ger en snabb update:
-Norge kan inte sätta in din lön på ett svenskt konto!
Du behövde skaffa norskt bankonoto!
Det tog tid!
Posten tog 2 veckor på sig att få fram ditt pass!
-och sen...?
-Sen kan inte en norsk bank skicka dina uppgifter till dig!
De skickas till ett postkontor där du jobba!
Bara du kan hämta ut det!
Du måste snabbt tillbaka innan det returneras!
-han jag det?
-Nej!
Det sket sig!
Du har inget kort eller dosa!
Du måste köra till norge och föra över pengarna från ett bankkontor!
-Thank you Ollie
-You're Welcome!
Så... Yes, jag får la köra till Norge, börja kl 9 på morgonen. Jag och farsgubben drar iväg, vi är väl i mora vid halv 11 och vi börjar den långa resan mot lillehammer. Målet med resan var ju att hinna till en bank i norge innan de stänger, ja vid 3 alltså och få dem att föra över min lön från skidsäsongen till mitt svenska konto. För er som känner mig har ju redan nu gissat att jag avskyr när saker och ting går lätt, annars har jag ju inget att göra här inne.
Vi startar hela resan genom att smälla ett regält hål i däcket. Yea that's right. Jag kör av och ställer mig på en liten grusplan vid sidan, där står också en bajamaja helt random... men ja, det är nu man som rutinerad otursfågel börjar överväga raseri, för det här är en citroëng. Och jag har fått punktering med den en gång förut...
Se fittkramp.se för passande svordomar, jag orka inte skriva ner dem allesammans. På en citroëng, i det här fallet en citroëng Xsara, filmjölsfärgad och fallfärdig, så sitter reservdäcket på undersidan av bilen. Man kommer åt den "lätt" genom att lossa på en skruv från bakluckan. Det som tydligen inte finns i frankrike är rost och det har fyllt alla små gängor i båda hål skruv och alla andra anordningar som kan tänkas vara ivägen.
Farsan, som också var med sist letar efter rätt verktyg men ah... det sket sig. Jag finner nånting som är till hälften fäljkors och till hälften... skev tun, ja tänk er om ett fäljkors och en skruvmejsel skulle... Den funka helt enkelt inte alls. Farsan pröva lite lätt men gav upp snabbt, det här funkar fan inte sa han och smälde till muttern.
En smäll hördes från undersidan bilen och i ett moln av dimman från starwars ep.V rullar reservdäcket ut. Jag och farsan slänger ett förvånat öga på varandra och bestämmer oss för att inte testa karman mer och inte ställa dumma frågor. 4.3 minuter senare sätter vi oss i bilen igen. Gruvligt sena. klockan är snart 1 och vi har precis kommit in i Norge kommer vi hinna? Fortsättning följer...
