Filosofisk reflektion på fenomen
AKA dass-filosofi. Aldrig har det funnits en mer stimulerande miljö som får hjärnhalvorna att gunga i helt okända banor, som när man sitter och skiter. Arkimedes t ex, en söndageftermiddag var han lite väl hård i magen och skapade då sin teori om massa, samt utveckla den första handrivna vattenpumpen.
Nog med skit-folisofi. På vägen hem från den förra bloggen slog det mig. Konsten i att göra någon glad. En serie gärningar som gangar det utvalda målet med possetiv föld. x = y i kvadrat samt roten ur rosa.
Tänk om, någon vaknade en dag och tänkte, wow, idag ska jag göra den personen glad. Vi kan döpa personen till Felix för att felix är norsk och norrmän gör folk glada bara genom att prata högt i samma rum.
Om nån vakna och sa idag ska jag göra Felix glad. Inte bara gör det Felix extra glad men också dig själv. Felix kanske i sin tur vaknar nästa morgon och bestämmer sig för att göra nån annan glad eller göra dig glad tillbaka. Eller så öppnar han bara käften varje gång ni är i samma rum.
Men jag vill att nästa gång du vaknar, ska du ta ett andetag och säga, wow idag ska jag göra någon extra glad. Det kan vara nån i din skola, nån du umgås med eller möter regelbundet. Det kan till och med vara flummot som skrivit den här bloggen.
The thing is att om man bestämmer sig för att gör alla glada blir det ett sorts normalstadie och man verkar bara snäppet gladare själv. Tagga ner lite och plocka några specifika mål, typ en max fem pers eller så. Men se till så att du inte gör för diskret, de kan tro att du stöter på dem. Klanka heller inte ner på någon annan, t ex Felix, han har det ren svårt nog med att komma från norge.
Utan var bestämd och ödmjuk, Idag ska jag göra dig glad! punk.
testa det, och släng gärna in en komentar om de funka eller inte. Jag kanske tar mig tid att skriva fler små reflektioner.
Nog med skit-folisofi. På vägen hem från den förra bloggen slog det mig. Konsten i att göra någon glad. En serie gärningar som gangar det utvalda målet med possetiv föld. x = y i kvadrat samt roten ur rosa.
Tänk om, någon vaknade en dag och tänkte, wow, idag ska jag göra den personen glad. Vi kan döpa personen till Felix för att felix är norsk och norrmän gör folk glada bara genom att prata högt i samma rum.
Om nån vakna och sa idag ska jag göra Felix glad. Inte bara gör det Felix extra glad men också dig själv. Felix kanske i sin tur vaknar nästa morgon och bestämmer sig för att göra nån annan glad eller göra dig glad tillbaka. Eller så öppnar han bara käften varje gång ni är i samma rum.
Men jag vill att nästa gång du vaknar, ska du ta ett andetag och säga, wow idag ska jag göra någon extra glad. Det kan vara nån i din skola, nån du umgås med eller möter regelbundet. Det kan till och med vara flummot som skrivit den här bloggen.
The thing is att om man bestämmer sig för att gör alla glada blir det ett sorts normalstadie och man verkar bara snäppet gladare själv. Tagga ner lite och plocka några specifika mål, typ en max fem pers eller så. Men se till så att du inte gör för diskret, de kan tro att du stöter på dem. Klanka heller inte ner på någon annan, t ex Felix, han har det ren svårt nog med att komma från norge.
Utan var bestämd och ödmjuk, Idag ska jag göra dig glad! punk.
testa det, och släng gärna in en komentar om de funka eller inte. Jag kanske tar mig tid att skriva fler små reflektioner.
episk success al á morgon del Tzwei!
Med tunga steg började jag gå mot Konsum. Jag behövde föda och det var nu. Tidigare hade mitt försök att bli mätt resulterat i en smått deformerad näsa och ett knäckt ego. Nu behövdes det drastiska åtgärder.
Konsum, den globala konsumetens nödlösning, till vardagens alla behov, som en pinsett som bara finns där så fort man hittat en festing på röven man vill bli av med snabbt och smärtsamt.
Hit styrde jag nu mina steg och kände att hoppet inte var helt ute. Vädret var väldigt lite och solens strålar körde rakt in i mig i ett tappert försök att nå marken.
Plötzlich, en rörelse i ögonvrån fångar min uppmärksamhet. En dörr slås upp, Mi amore! ja det är namnet på en av våra tre lokala pizzerior, det blir ungeför ½ pizzeria per urinvånare. Några som äntligen fattat att ska man ha en chans att konkurera ut konkurenterna så ska man ha öppet jävligt länge men framför allt öppna i tid! Innan kocken hunnit tillbaka över tröskeln står jag vid kassan och velar.
Konsum, den globala konsumetens nödlösning, till vardagens alla behov, som en pinsett som bara finns där så fort man hittat en festing på röven man vill bli av med snabbt och smärtsamt.
Hit styrde jag nu mina steg och kände att hoppet inte var helt ute. Vädret var väldigt lite och solens strålar körde rakt in i mig i ett tappert försök att nå marken.
Plötzlich, en rörelse i ögonvrån fångar min uppmärksamhet. En dörr slås upp, Mi amore! ja det är namnet på en av våra tre lokala pizzerior, det blir ungeför ½ pizzeria per urinvånare. Några som äntligen fattat att ska man ha en chans att konkurera ut konkurenterna så ska man ha öppet jävligt länge men framför allt öppna i tid! Innan kocken hunnit tillbaka över tröskeln står jag vid kassan och velar.
Since the dawn of man kind, no two people have ever been able to agree on pizza-topping
/ Garfield
/ Garfield
Jag slutade vela, inte för att jag hittat nått som jag verkligen ville ha utan av den anledning att jag ville ha nu och sluta vela kändes som ett säkert kort för att faktiskt få ha nånting alls.
Brb 5 min skrek jag när jag for ut genom dörren igen, mitt damsällskap kännde sig allt mer förvirrad men bestämde att följa först, fråga sen. Jag for in på konsum och styrde stegen mot kylen, nu hade jag fått pizza och fint väder. Bara en sak saknades för att fullända min existens nu. Jos! J-u-i-c-e (smygreklam) GOD MORGON, jag fann nirvana. I'm Jacks happy belly.
Men när jag passerade frysdisken reflekterade sig en fulländad uppenbarelse i mina ögon. 8 pack. Ett pack med 8 i. 8 stycken frysta, svalkande chokladdoppade annannas-split glassar. Jag svimmade.
När jag återfick medvetandet insåg jag att jag hade betalat och hade återvänt till pizzerian. Jag dreglade så mycket att jag fick ro hem, resten av dagen spenderade jag i sängen, mitt damsällskap flög iväg senare och jag passade på att få lite välförtjänad sömn innan det var dags att supa nästa kväll.
Brb 5 min skrek jag när jag for ut genom dörren igen, mitt damsällskap kännde sig allt mer förvirrad men bestämde att följa först, fråga sen. Jag for in på konsum och styrde stegen mot kylen, nu hade jag fått pizza och fint väder. Bara en sak saknades för att fullända min existens nu. Jos! J-u-i-c-e (smygreklam) GOD MORGON, jag fann nirvana. I'm Jacks happy belly.
Men när jag passerade frysdisken reflekterade sig en fulländad uppenbarelse i mina ögon. 8 pack. Ett pack med 8 i. 8 stycken frysta, svalkande chokladdoppade annannas-split glassar. Jag svimmade.
När jag återfick medvetandet insåg jag att jag hade betalat och hade återvänt till pizzerian. Jag dreglade så mycket att jag fick ro hem, resten av dagen spenderade jag i sängen, mitt damsällskap flög iväg senare och jag passade på att få lite välförtjänad sömn innan det var dags att supa nästa kväll.
episk success al á morgon del Einz!
Ja detta inlägg handlar om en dagen efter upplevelse, har fått många komentarer om att det dricks för mycket i min blogg... men det är just på mornarna som man är som mest filosofisk. Och vardagmornar hinner man inte tänka fören man ska till skolan och tänka som alla andra.
Jag vaknar, en ganska klassisk början på en dag, men jag vaknar inte som jag kom ihåg att jag la mig. Allt jag äger finns i mitt rum, longboard, ytterkläder och... fel par skor? mitt andra par, fick jag reda på nu, är tydligen i lägenheten över mig. Hur som haver mår jag förbannat dåligt, jag blir inte så bakfull om jag får sova ut eller verkligen känner att jag måste gå upp, t ex för att få åka så mycket skidor som möjligt. Idag var ingen av nämda anledningar i checkade och jag rullade runt för att somna om.
Då slår det mig att jag är ensam i sängen, något som heller inte stämmer överens med mitt minne från gårdagen. Jag blir yttligare påmind om att jag hade en hemmamatch när jag får syn på orsaken till att jag är vaken innan "the crack of noon". Sms för helvete skriker den finska rösten som jag lagt till som sms-signal. Jag tittar förvånat på min mobil och undrar vem mer än mig som vaknat omänskligt tidigt.
Femton missade samtal och textmedelande, ja det ska vara fem-ton alltså. De två senaste lyder:
Tack för igår, hoppas du sover gott. ett väldigt gulligt samtidigt ironiskt sadistiskt med tanke på att den väckte med. Den efter löd:
Är du vaken föresten?
Och jag förmådde inte ljuga för människan så jag svara. Till föld av min tankeverksamhet vaknade mina ben till liv och en påfallande inåt-sug i det svarta hål biologer kommit att kalla mage av den anledning att... öh.. det lät bra eller i alla fall bättre än bafuga som var rankad nummer två som förslag på namn i Linnés biologiklubb.
Varför det har med min blogg att göra får ni aldrig veta, men mina ben styrde stegen ut genom min dörr självfallet efter att ha passerat ett par jeans och en tjocktröja jag glömt att jag ägde. Ja mitt rum såg ganska bra ut efter gårdagens hemmafest. I köket låg burkar och dylikt samt två tomma wiskeyflaskor varav en inte var min.
Jag följer efter mina ben över gräsplätten och längs en smal väg som komunen anser vara nyasfalterad. Jag hoppar ett staket och följer järnvägsspårt mot centrala orsa, jag fattar genast vart benen bär mig och jag sluter ögonen för att stärka luktsinnet. Snart kommer jag att omfamnas av mystik och dofter från pizzor i alla dess slag och håriga överviktiga män som jag villigt betalar hutlösa summor bara för att slippa laga egen skräpmat.
Varför denna rutin inte är bra att ha på automat-växel hela tiden blev jag snart varse om. Då jag även stärkt känseln blev smällen jag fick i ansiktet snäppet värre. Ögonlocken flyger upp och jag stirrar rakt in i STÄNGT.
Öppetider: lördag, 12:00 till ja när de nu stänger. Då klockan är för tidigt har de uppenbarligen inte öppet och jag ber till gudarna att ingen i min klass såg detta.
En iskall hand (jag skulle vilja säga varm hand för dramatiken men denna kvinna har fan inget blodomlopp alls.) la sig på min axel och de mjuka läpparna från igår gör sig påminda när de åter rör på sig och formar orden:
- Fan va du ser ut...
Tack... påmin mig om att hata dig senare... Mumla jag fram, nu behövdes en regäl boost för att den här dagen skulle vara värd att minnas.
Jag vaknar, en ganska klassisk början på en dag, men jag vaknar inte som jag kom ihåg att jag la mig. Allt jag äger finns i mitt rum, longboard, ytterkläder och... fel par skor? mitt andra par, fick jag reda på nu, är tydligen i lägenheten över mig. Hur som haver mår jag förbannat dåligt, jag blir inte så bakfull om jag får sova ut eller verkligen känner att jag måste gå upp, t ex för att få åka så mycket skidor som möjligt. Idag var ingen av nämda anledningar i checkade och jag rullade runt för att somna om.
Då slår det mig att jag är ensam i sängen, något som heller inte stämmer överens med mitt minne från gårdagen. Jag blir yttligare påmind om att jag hade en hemmamatch när jag får syn på orsaken till att jag är vaken innan "the crack of noon". Sms för helvete skriker den finska rösten som jag lagt till som sms-signal. Jag tittar förvånat på min mobil och undrar vem mer än mig som vaknat omänskligt tidigt.
Femton missade samtal och textmedelande, ja det ska vara fem-ton alltså. De två senaste lyder:
Tack för igår, hoppas du sover gott. ett väldigt gulligt samtidigt ironiskt sadistiskt med tanke på att den väckte med. Den efter löd:
Är du vaken föresten?
Och jag förmådde inte ljuga för människan så jag svara. Till föld av min tankeverksamhet vaknade mina ben till liv och en påfallande inåt-sug i det svarta hål biologer kommit att kalla mage av den anledning att... öh.. det lät bra eller i alla fall bättre än bafuga som var rankad nummer två som förslag på namn i Linnés biologiklubb.
Varför det har med min blogg att göra får ni aldrig veta, men mina ben styrde stegen ut genom min dörr självfallet efter att ha passerat ett par jeans och en tjocktröja jag glömt att jag ägde. Ja mitt rum såg ganska bra ut efter gårdagens hemmafest. I köket låg burkar och dylikt samt två tomma wiskeyflaskor varav en inte var min.
Jag följer efter mina ben över gräsplätten och längs en smal väg som komunen anser vara nyasfalterad. Jag hoppar ett staket och följer järnvägsspårt mot centrala orsa, jag fattar genast vart benen bär mig och jag sluter ögonen för att stärka luktsinnet. Snart kommer jag att omfamnas av mystik och dofter från pizzor i alla dess slag och håriga överviktiga män som jag villigt betalar hutlösa summor bara för att slippa laga egen skräpmat.
Varför denna rutin inte är bra att ha på automat-växel hela tiden blev jag snart varse om. Då jag även stärkt känseln blev smällen jag fick i ansiktet snäppet värre. Ögonlocken flyger upp och jag stirrar rakt in i STÄNGT.
Öppetider: lördag, 12:00 till ja när de nu stänger. Då klockan är för tidigt har de uppenbarligen inte öppet och jag ber till gudarna att ingen i min klass såg detta.
En iskall hand (jag skulle vilja säga varm hand för dramatiken men denna kvinna har fan inget blodomlopp alls.) la sig på min axel och de mjuka läpparna från igår gör sig påminda när de åter rör på sig och formar orden:
- Fan va du ser ut...
Tack... påmin mig om att hata dig senare... Mumla jag fram, nu behövdes en regäl boost för att den här dagen skulle vara värd att minnas.
